Tuesday, June 2, 2015

Mors dag

Mina fina hade tagit fel på dag och firade mig en vecka för tidigt men då med världens godaste chokladnöttårta som de bakat när jag återvände hem från tjejhelg. På riktiga Mors dag fick jag åka till Köpenhamn och se en fantastisk föreställning av Cabaret så det var inte heller så illa.

Monday, June 1, 2015

Sunday, May 10, 2015

Barnvagnar kan en ju inte ha för många av

Jag har precis införskaffat min (hrm) fjärde barnvagn. Jo, precis, till vårt enda barn som åker vagn. Antar att jag lite desperat känner att jag måste avverka alla vagnar nu eftersom det förmodligen inte blir fler barn. Men faktum är att jag liksom inte riktigt hittat rätt och dessa vagnar har mer hittat oss än vi dem. 

Senaste inköpet är i alla fall en 70-talsvagn som kommer hem på onsdag och jag är så spänd! Lovar fler bilder när den kommer förstås. Sen ska jag börja sälja av några. Lovar. 
Vår älskade Urban Jungle i vilken vi haft lilla i liggdelen hela vintern och till vilken vi har en framåtvänd sittdel som stora suttit och legat gott i. Här med extrasittdelen och ståbräda. 

I liggdelen på Phil&Teds syskonvagn. Perfekt vagn på semester och på sommarkvällar då båda barnen behöver sova. 


I Brio Singen, vår första vagn som vi aldrig riktigt blev kompisar med. Dock finns det en bakåtvänd sittdel vilket känns bra när barnet är litet. 

Nya vagnen! En retropärla som jag hoppas mycket på. 

Saturday, May 9, 2015

Allan


Idag har jag och tjejerna hängt med mormors nya heltidsjobb. Säkert gulligare än tanterna och gubbarna på gamla jobbet i alla fall. 

Wednesday, May 6, 2015

Sockerbovarna

Hur tänker ni egentligen när det gäller socker? I veckan har jag funderat mycket på detta då vi i helgen varit och hälsat på en familj som inte äter socker överhuvudtaget. 

När det kommer till mig själv vet jag att jag äter för mycket socker. Jag stoppar i mig choklad eller kaka eller något annat sött nästan varje dag. Det har blivit en vana efter en jobbig graviditet och en lång period av amning och sömnstörda nätter. I övrigt äter jag varierat, nästan bara lagat från grunden, nyttigt och ekologiskt. 

När det gäller treåringen har vi väl den ungefärliga inställningen att så länge hon äter varierat och bra, frukost, lunch och middag, så är det okej med lördagsgodis, söndagsglass, helgfika och utflyktskanelsnäcka eller vad det nu blir. När vi är lediga och det är semester blir det något sött varje dag. 

Det är klart att vi har tänkt på socker och hälsoeffekten och många av våra vänner är mycket mer sockerrestriktiva än vad vi är men jag kan ändå tycka att det är lite märkligt att vara så attans rädd för socker att barnen inte kan få en glass eller en liten påse lördagsgodis.  Speciellt märkligt blev det tillsammans med våra bekanta när Carla på ett jippo fick fiska fiskdamm  på lördagen och köpa en glass på söndagen då barnen vi umgicks med förbjöds detsamma. Hade jag vetat att det var så strängt hade jag naturligtvis struntat i att ge Carla det också men det var inte förrän mitt i situationen som jag fattade. 

Hur tänker ni? Ju mindre socker desto bättre eller lagom är bäst? 


Tuesday, May 5, 2015

Intensiva perioder

De kommer och går de där perioderna av intensitet. När all kraft, tId och energi går åt och det som finns kvar inte räcker till att skriva eller ens fixa till några bilder. 

Ikväll lägger jag barnen ensam och trots att vi bara har två är det en smärre omöjlighet att natta båda. En som vaknar och gallskriker med jämna mellanrum. En som vill ha trygghet och någon som sitter med henne tills hon somnar. Ibland går det snabbt, ibland inte. Ofta sammanfaller förstås maratonnattningarna med att en av oss är ensam hemma med barnen. 

Annars kämpar jag med vardagen, försöker njuta av föräldraledigheten och inte drunkna i pluggande. Det är fortfarande för mycket så jag har tagit time out helt och hållet just nu. Lagt åt sidan. Andas och fokuserar på familjen. 

Jag har haft den stora hemma mycket nu. Vi hittar på saker, umgås med varandra och med andra, njuter av varandras sällskap. Lilla kräver också mer och mer. Förut kunde jag plugga när jag ammade men med riktig mat som ska lagas, matas och diskas efter blir tiden för annat knapp. 

Inser dock att det där ständiga dåliga samvetet över att inte räcka till, faktiskt minskar när jag struntar i det som ät mindre viktigt och och fokus hamnar rätt. 

Allt måste inte vara perfekt. Så skönt att faktiskt inte bara veta det men också känna det emellanåt. 

Tuesday, April 14, 2015

Ett avskedsbrev jag hittade

Kära Gran Canaria, 

Jag tänkte börja det här brevet med att säga att det inte är du, utan jag, men insåg snabbt att det inte stämmer. Du är helt enkelt inte tillräckligt bra. Visst, väder är okej, svensk sommar när det inte är sommar i Sverige och de flesta som jobbar här är trevliga men räcker det verkligen med lite sol och lite bad? Är det värt i runda slängar 15000 kronor och en flygresa på fem timmar? Svaret är nog tyvärr nej. 

Det är inte det att vi inte haft det bra, för det har vi, men det är mer tack vare varandra och vår förmåga att hitta godbitar på resan än på själva resan. De flesta restauranger här är kassa och alltför turistifierade, alla butiker säljer samma krimskrams och det mesta som finns att göra är uppställt för turismen. Vi är ju också turister men som turist önskar en ju att ta del av landets speciella mat, sevärdheter och kuriosa, inte att bli serverad köttbullar på svenska. 

Så tack för sol, värme och trevligt bemötande men nästa gång åker vi någon annanstans. Hoppas du förstår. 

Varma hälsningar Emelie  

Monday, April 13, 2015

Kom ihåg vad du lovat dig själv

Att hålla ord när en lovat sig själv saker känns sällan lika viktigt som att hålla det en lovat andra. Det skulle krävas otroligt mycket för att bryta ett löfte gentemot en närstående medan ett löfte en gett sig själv kan överges vind för våg utan större krusiduller.

Inför 2015 lovade jag mig själv att pluggandet endast och bara skulle vara roligt, att det aldrig fick bli prestige och att familjen alltid skulle komma i första hand. 

Nu har det absolut varit roligt och fram tills vi åkte på semester lyckades jag nästan hålla de där löftena till hundra procent (utom möjligen det tredje för alltid att sätta familjen i första hand kan ju bli lätt självutplånande och det är ju inte det som är meningen, snarare att orka vara en bra förälder genom att ta pauser men det är ett annat inlägg). 

Dock valde jag familjen och åkte iväg på en välbehövlig avkopplingsresa med de tre jag älskar mest. Det resulterade i en väldig massa mys, sol och avkoppling men också i att jag hamnade efter med pluggandet. Det visste jag och det var jag okej med. Tills det var dags att komma ifatt. Plötsligt hade jag nu brutit mot alla löften. Jag hade inte roligt, det blev prestige och jag satte inte familjen i första hand. Stressen och ångesten som jag sluppit det senaste året kom som ett brev på posten och jag hade flera dagar med yrsel och magont.

Jag kan inte säga att jag har löst situationen men jag har åtminstone tagit två veckor till att tänka, prata, tänka, prata och känna efter lite grand och har nu bestämt mig för att lägga ner en av kurserna och således inte plugga 100% utan 75% istället. Det var jobbigt i ungefär en vecka innan det blev skönt. Nu kommer våren och igår satt jag ute i en park i tre timmar och läste en engelsk roman. Det känns helt överkomligt. Så länge det är så ska jag fortsätta och kan så göra med gott samvete, utan att ha brutit mot löftet mot mig själv. 

Sunday, April 12, 2015

Sex månader av kärlek

6

5
4
3
2
Ny
06.20 imorse vad det sex månader sedan hon kom, Harriet Uma Birgitta, min hjärtesak, mitt guldglitter och stjärnstoff mitt gos, mitt älsk, mitt allt. Efter Carlas förlossning hade jag dödat mig själv om någon hade sagt det jag tänker säga nu men jag skulle kunna göra nästan vad som helst för att få uppleva den där förlossningen igen. Så fruktansvärt coolt. 

Nu ligger lilla vattkoppsbarnet och sover i egen säng. Så snabbt det gick. Jag tyckte nyss att vi satt med henne, ammande och lekande på kvällarna och undrade när vi skulle få sitta i soffan och bara vara vuxna. Tiden kändes så oändlig och så var det bara fem månader. Nu saknar jag nästan den där lilla kroppen som aldrig ville sova annat än på mitt eller Eriks bröst. Lilla, knubbiga, underbara, älskade Harri H. Grattis på din halvårsdag. 


Saturday, April 11, 2015

Monday, March 30, 2015

Tröttsamt

Det är inte ofta jag sätter min fot på Netto men då och då händer det. Varje gång, utan undantag händer det då att någon riktigt förbannad person gastar om att det är alldeles för lång kö och ofta blir den stackars personen som sitter i kassan ordentligt utskälld för detta och uppmanas att öppna en kassa till. Ibland undrar jag hur folk tänker. Jag menar om du går till en lågprismarknad så måste du väl förstå att de kan hålla så låga priser på grund av att de drar ner på bland annat personalkostnader? Det här med stt lägga ihop ett och ett. 

Tuesday, March 24, 2015

Återhämtning

Denna semester skulle handla om återhämtning och visst har vi laddat batterierna med sol, gos och närhet, men för mycket annat har kommit emellan. Varje dag har jag varit tvungen att kontakta Ving och tjata/skälla/bråka för att då dem att agera angående våra försvunna saker. Resan som bara skulle handla om att ta hand om vår familj blev inte så enkel som vi önskade.

I övrigt har det varit underbart att vara iväg. Hotellet är fint och personalen supertrevlig, vi har kunnat bada både på stranden och i poolen varje dag, trots att det regnat emellanåt. Vi har ätit gott, både hemma och ute och vi har lagt ändlösa timmar på lek med Carla, när kan en annars göra det liksom? 

Så jag försöker summera den här semestern till något bra. Försöker tränga undan tråkigheter och vara enbart glad, för jag behöver det. Behöver få vila utan oro, utan ilska, utan rädsla. 

Monday, March 23, 2015

Vingresor när de är som sämst

Om ni någon gång ska resa med Ving, se till att inte glömma något på deras transferbussar. När vi närmade oss hotellet fick vi ropa till chauffören att stanna, slita med oss våra saker och två barn och rusa av alltmedan en arg chaufför muttrade och drämde med sakerna. 

Väl av insåg vi att vi glömt Eriks kavaj och mobiltelefon ombord. Tur att vi åker charter tänkte vi och ringde Ving direkt. Vi tänkte att de skulle ringa nästa hotell på rutten och be dem ta hand om grejorna och blev lovade att de skulle göra allt de kunde för att vi skulle få tillbaka det. 

Vad vi inte visste var att "allt de kunde" innebar att de dagen efter ringde bussbolagets lost and found-avdelning. De hade naturligtvis inte hittat sakerna. Nä, tro fan det, ett dygn senare kan ju vem som helst ha stulit det. 

Vi är fruktansvärt besvikna på Ving och kommer aldrig mer att åka med dem om inte sakerna dyker upp.  

Phil & Teds och vad som kan hända när en åker vagn

Inför resan lånade vi en Phil & Teds syskonvagn eftersom vi i vanliga fall bara har en singel Urban Jungle med ståbräda till treåringen. Vi tänkte att det blir en del långa promenader även kvällstid och då är det bra om båda barnen kan sova. Carla blev överlycklig och tycker att det är toppen att få åka vagn och vill gärna spänna fast sig ordentligt med bälte och allt trots att vi tycker hon är lite för stor för det. 

Det visade sig vara en fullträff att ta med denna vagn. Vi har använt den flitigt varje dag och båda tjejerna sover utmärkt i den. Harri i liggdelen som är en mjuklift som visat sig utmärkt att vagga henne till sömns i, och Carla i sittdelen med kudde och täcke. 

Igår gick vi ut en långgrunda längs stranden på kvällen och barnen somnade snabbt. Eftersom vi inte är vana vid att ha Carla i vagn glömde vi dock spänna fast henne. Plötsligt hör vi en duns och innan vi hinner reagera ligger Carla på trottoaren. Stackars lilla har trillat ur vagnen och gallskriker av chock och smärta. Vi hittar en stor bula i bakhuvudet och blir livrädda. Hjärnskakning eller värre? Några timmar förflyter och hon både pratar, äter och dricker. Vid midnatt somnar vi allihop och idag är hon precis som vanligt. Bulan har också lagt sig. 

Vilken mardröm det är att råka utsätta sina små för skada. Usch och fy och blä. Jag kände mig som världens sämsta mamma trots att jag vet att alla barn slår sig och trots att jag aldrig skulle klandra någon annan som råkat ut för samma sak. Nu kommer jag i varje fall aldrig säga åt Carla att hon är för stor för att ha bälte på sig. 

Helgen

   

Så här kan en helg på Gran Canaria se ut. Lite strand, lite pool, mycket glass, en lyxig promenad på egen hand, manikyr och pedikyr, kvällstivoli, restaurang med två små, spanskt lördagsgodis och mycket kärlek. 

Saturday, March 21, 2015

Solen som smeker svultna själar



Idag sa vädret att det skulle bli molnigt men en ska aldrig tro vädret för vädret har ofta fel. Jag talar förstås om väderprognoser för det riktiga vädret kan ju förstås inte ha fel.

För har det varit, sol och strand och lunch på uteservering, gurglande, skrattande bebis på filt, galen, tjoande treåring omkringsprimgande på inblåst Saharasand och frukt som smakar så som en tänker att frukt ska smaka.

Idag ångrar jag inget. Speciellt inte att ha suttit i solen med mannen och druckit öl när barnen sov i vagnen i skuggan på terassen. Speciellt inte det.

Thursday, March 19, 2015

Landat i charterfällan

Om en nu gett efter för enkelheten i att välja charter när en längtar bort från kalla marsdagar och behöver semester och slutligen hittat en billig sista-minuten-resa till en klassisk tvåbarnsfamiljort, så känns det lite snopet när hotellet inte ser ut som på bilderna. Att det dessutom står att det är ett familjehotell när här inte är ett barn så långt ögat når känns trist och sorgligt när 3-åringen ständigt frågar var "de andra barnen är. Men vi går väl skylla oss själva när vi inte valde ett all inclusive med Bamseklubb och hela köret. 

Dock, underbart att vara lediga hel famnen tillsammans, redan gick supersmidigt och det visade sig vara relativt billigt att handla mat och göra saker här. Vi har fyllt vår lilla kylskåp med saker från Supermercadon och lyxat till första dagen med fri glassätning då vi hittade jättegod glass på mysig glassbar. 10€ för tre glassar och två espresso känns väldigt överkomligt. 

Sammanfattningsvis har alltså första dagen bestått av både ups and downs. Nu hoppas vi på denna dag. Nu vaknade tjej nummer två och frågade efter glass. Ganska mysigt ändå. 

Wednesday, March 11, 2015

Ont i magen

Brottas just nu med en treåring som varje dag påstår sig ha ont i magen. Jag ser inga samband med mat eller tider, utan det kan vara precis när som helst på dagen och oavsett vad hon ätit eller inte ätit. Jag misstänker att det är ett uttryck för att något är fel eller bara uppmärksamhetstörst som följd av nytt småsyskon. Någon som känner igen set här? 

Thursday, March 5, 2015

Belamrat

Här händer inte mycket. Hemma med båda tjejerna och leker, myser, matar och tar det lugnt. Det ser ut ungefär så här. 

Vår lägenhet är lite överbelamrad just nu eftersom spännande saker händer i Carlas rum. Det byggs en säng och ska göras plats för lillasyster. Det är alltid kul att fixa till men vägen dit med saker överallt är inte mitt favorittillstånd. Konstant note to self: Skaffa aldrig hus. 

Sunday, March 1, 2015

MMA för barn

Okej, jag medger att rubriken är lite av ett klickbete. Det är sant att Carla börjat träna på Eriks klubb där den senare tränar just MMA, mindre sant att barn mellan 3 och 10 faktiskt tränar MMA. Däremot har alltså treåringen i vår familj börjat på brottning. Den första organiserade gruppträningen för hennes del (om vi inte räknar simskolan).

Som yngsta medlem på klubben leker hon lekar, gör kullerbyttor, går skottkärra, tränar handstående och lär sig grunderna i brottning på ett lekfullt sätt. Ungen har superskoj och tränaren är världens bästa. Som grädde på moset lär hon sig att lyssna, tränar kroppskontroll och får chansen att umgås med barn från andra geografiska och socioekonomiska platser i staden. Sjukt bra alltså.


Saturday, February 28, 2015

Så mycket vinter det blir i Skåne




Vångabacken i norra Skåne. Det går faktiskt att lära sig åka skidor här med. 

Friday, February 27, 2015

Apropå tidigare inlägg

Tror inte det hjälpte att dagen började klockan 05 idag. 

Varuhusdöden

Jag avskyr varuhus. De är opersonliga och trista och en måste oftast ta bilen dit. Dessutom de slår ut de små butikerna i stadskärnorna och förstör således mysfaktorn det innebär att gå på stan. Med detta sagt, är det klart att jag ändå tar mig till något varuhus en och annan gång. 

Har ni tänkt på att det luriga med varuhus är att de har en tendens att få en, till skillnad om en strosar på stan, till att spendera pengar på absolut ingenting?

Som idag då jag och syrran tog med tre- och fyraåringen till Ikea för att de skulle kunna leka i leklandet när syrran lämnade tillbaka några felköp. Det slutade med att vi tillbringade fem timmar på Ikea och Emporia och trots att vi inte skulle köpa någonting lyckades vi ändå göra av med en hel hög pengar. 

Men det var väl i alla fall lugnt och skönt och kul och mysigt att umgås så däär hela dagen? Absolut, om en bortser från att jag fick skrika mig hes på 3-åringen som inte lyssnade och försvann i vimlet gång på annan, blev totalt nedbajsad av bebisen efter att redan ha sprungit in två gånger från parkeringen och bytt blöja/hjälpt på toaletten när någon bajsat/behövde kissa, gjort av med  ännu mer pengar på ingenting och fått tre nervsammanbrott. Jättemysigt faktiskt. 

Halvt medvetslös sitter jag nu i soffan, hallen är full av ouppackade kassar, maten också, den blir väl förstörd och barnen sover och jag PALLAR inte väcka treåringen trots att jag vet att om hon sover nu kommer hon att vara uppe till 22 ikväll.   

Bara påminn mig om att aldrig åka dit igen. 

Thursday, February 26, 2015

Bloggdöden

Det är fler och fler av mina favoritbloggar som lägger ner. Jag förstår ju det. Det tar tid och en vill ju att det ska bli bra också. Nu är de flesta bloggar jag läser, med ett par undantag, sådana där skribenterna har bloggandet sitt jobb. Jah har såklart också funderat över den här bloggens existens men bestämt mig för att hålla sen vid liv ett tag till, så sporadiskt det ni blir. 

Sunday, February 22, 2015

Barnklädesfällan

Lustigt att mitt senaste inlägg handlar om att jag har tid och sen försvinner jag i två veckor. Anledningen stavas NÄTLOPPIS. Vilken grej alltså. Jag har aldrig vågat mig ut på de där sidorna och har inte behövt heller eftersom jag har världens bästa storasyster med en än min stora, ett år äldre tjej vars kläder vi får ärva i ett rasande tempo. Nu tänkte jag i alla fall börja sälja av lite av det som blivit för litet för bebisen och vips blev jag fast. Ajajaj, vad massa fint det finns alltså. Än så länge har jag åtminstone sålt mer än jag köpt men faran lurar hela tiden runt hörnet (eller i mobilen). Måste sluta innan det går över styr. 

Friday, February 6, 2015

Och på tal om semlor


Vi gjorde egna. Maken bakade bullarna med mycket smör och hel kardemumma och jag gjorde fyllningen med rostade mandlar, mandelmassa, bullsmulor och grädde. Så. Himla. Gott.